Ut i Atlanten igen. Vi kryssar norrut för att runda nordspetsen på Lanzarote och gå till den lilla hamnen Caleta del Sebo på La Graciosa. Vi hade i förväg bett hamnkontoret i Arricife att ordna tillstånd för att gå hit. La Graciosa är ett s.k. skyddat område. Det skall skyddas från alltför hård exploatering och det krävs tillstånd för att få ta sig hit. I alla fall för utländska båtar. Viss diskriminering är det nog mot ickespanjorer. Något man kan ha synpunkter på med tanke på den fria rörligheten inom EU. Den gäller efter behag och alldeles tydligt inte efter mitt behag. När vi kommer in i hamnen står där en vakt på en av pontonbryggorna och läser i en pappersbunt som han har i handen. Tydligen har informationen om att TRUD är i antågande gått fram för han vinkar in oss på en plats vid en av pontonbryggorna. Det är fredag och hamnkaptenen har tagit helg. Han har kort arbetsdag mellan 07:45 och 14:15 vardagar och nu är klockan efter 16 så vakten säger till oss att vi skall anmäla oss på kontoret på lunes (måndag). Tur att vi nu kan det mest basala i det spanska språket annars hade vi inte haft en susning om vad han babblade om. Han kunde inte ett ord engelska. I byn här finns det 2-3 st. supermercados och en järnaffär som är riktigt välsorterad. Alla hus är vita. Vägarna/gatorna består av sand och det påminner om en västernstad där man förväntar sig att Clint Eastwood skall komma ridande. Det måste vara ett rent h**vete att hålla sanden ute från bostadshusen. Så här under sommaren blåser det en stadig N till NO med ca 10 m/s.
En västernstad ?
En västernstad ?
