Idag är det en vecka sedan vi lämnade Mindelo på Kap Verde. Detta firade vi återigen med en liten rom ur sortimentet som vi fick av våra danska vänner.
Det märks att vi är längre söderut. Nu börjar det bli väldigt varmt. Jag kollade var solens projektionspunkt passerar oss. Idag passerar den vår longitud ungefär kl 14 UTC på latitud 1 grad 14,5 minuter nord. Vi befinner oss nu på 1 grad 44,8 minuter nord. Alltså närmare zenit går knappt att komma.
Detta medför också att det nästan blir olidligt varmt ombord. Vi har idag vågat oss på att öppna förluckan trots den traumatiska upplevelsen häromdagen med vågen som letade sig in lite här och var. Nu har sjön faktiskt dämpat sig så det är nog inte längre någon fara att samma sak skall inträffa igen.
Nu har vindstyrkan gått ner en hel del och vi har mestadels 5-6 m/s, så mycket segel uppe det går att ha såvida vi inte sätter upp gennakern. Vi gör inte det nu eftersom det snart är kväll och vi vill inte segla med det seglet under natten. Speciellt eftersom vi förväntar oss ett regnväder i samband med skymningen. Vi gör ändå runt 5 knop i denna lätta vind.
Nu blev jag avbruten i mitt loggboksskrivande för det var dags för middag. Det blev tacos i sittbrunnen. Innan vi sätter oss för att äta tar vi ett rev i storen och rullar in några varv på genuan. Vi ser nämligen att det är ett regnoväder som närmar sig. Vi hinner precis avsluta måltiden när regnet når oss. In med alla grejer och även oss själva. Regnet har ännu inte nått duschintensitet så vi väntar med den aktiviteten.
Det råder inget tvivel om att vi nu kommit in i den tropiska konvergenszonen. Vi får nog räkna med regn varje kväll/natt ett tag framöver. Med regnet kommer också vindökning och vindvridning så man måste parera med minskning av segel och justering av vindrodret.
Skepparen hade ånyo fin kontakt med SA6CBY Nils. Efter lite problem i början blev signalstyrkorna sådana att vi kunde föra ett avslappnat samtal utan att behöva anstränga sig så väldigt. Det är roligt med dessa kontakter på kortvågen. Det är imponerande att det fungerar så bra på sådant avstånd. Vi befinner oss 4000 Nm från varandra. Det blir 7300 km.
Dygnsdistans 115 Nm, 108 Nm kvar till ekvatorn.
Vi får vår första riktiga squall. På bilden nedan ser man att vindhastigheten går upp från 10 knop till nästan 30 knop (15 m/s) och att vindriktningen ändras från nord till nästan ost. Det är fantastiskt bra att ha dessa instrument så att man i efterhand kan se hur mycket det faktiskt blåste. Man är ju under tiden fullt sysselsatt med att reva segel så att kolla vindinstrumenten just då är lite nedprioriterat.
Vår första riktiga squall.
Jag följer er äventyr.