7/4 Bahia Honda.

Samma sak idag. Vi tar ett styrbordsslag ut från kusten och en stund efter middagstid kommer vindvridningen, vi slår och kan ligga upp till Bahia Honda.

När vi kommer in till ankringsplatsen ligger No Stress här redan. Vi försöker ankra men vi får inte något fäste vid första försöket. Vi flytta oss då och nu tar ankaret fint och det känns tryggt.

Det här med att ankra är en halv eller kanske hel vetenskap. Det finns många synpunkter på vilket ankare man skall ha och hur man skall gå tillväga när man ankrar.

När vi ankrar lägger vi först ut kätting så att ankaret precis når botten eller så nära detta man kan bedöma. Sedan backar vi och samtidigt lägger vi ut kätting medans båten rör sig akterut tills vi fått ut så mycket kätting vi vill ha med avseende på djupet. Vi lägger gärna ut 5 ggr. djupet. Vår vän Björn i Think Twice har gjort en mer vetenskaplig utredning om hur mycket kätting man behöver vid olika djup och vindhastigheter. Där kan man i alla fall konstatera att hur grunt det än är måste man ha minst 20 meter. Är det 2 meter djupt duger det inte med 6 meter kätting enligt deviset 3 ggr. djupet.

Efter att tillräckligt med kätting är utlagd låter vi båten lägga sig till rätta med avseende på vind och ström. Därefter slår vi tomgång back på motorn och låter den tugga på.

För att ha koll på om ankaret ligger still eller inte sätts ett ankarlarm på plottern som visar hur långt från den initiala positionen båten förflyttat sig. Man har då koll på metern när hur långt båten rör sig medans man backar ner ankaret. Ligger båten still så ökar vi successivt varvtalet på motorn. Vi brukar sluta när vi kommit upp till 2400 varv/minut vilket motsvarar ca. 20 hk. Ligger båten still då känner vi oss trygga inför natten.

Jag kan passa på att nämna att i Karibien där det är mycket båt i vikarna får man när man skall ankra gå upp nära aktern på båten ramför och lägga ankaret där eftersom annars kommer man alldeles för nära båten akter om en. Vi har gjort så även på andra platser men där är inte båtfolket vana vid detta förfarande och man får då höra att det är alldeles för nära. Det kan det vara om vinden skulle lägga sig och bli svag. Då kan båtarna vandra runt lite hur som helst och till slut komma när varandra. Även om det inte blir någon ”smäll” kan det ju vara olämpligt där det inte blåser.

Det här inlägget postades i Långsegling.. Bokmärk permalänken.