Under natten ökar vinden. Nu går vi nästan rakt norrut. Eller snarare NNV. Vi är ganska nära de allra västligaste små Bahamasöarna och behöver nu närma oss Florida för att ta oss in till West Palm Beach.
Vid 3 tiden på natten har farten ökat rejält och vi toppar över 10 knop över grund.
Vi är framme vid infarten till vår destination vid 8-tiden. Som vanligt har vi lyckats med att komma fram i dagsljus. Vad vi inte lyckats med är att komma fram lagom så att vi har medström in genom infarten. Snarare har vi misslyckats å det grövsta med just det. Vi kör på allt vad vi kan men vi gör bara 3,5 knop. Efter några dygn till havs känns det fruktansvärt segt när man längtar efter att få komma i hamn och få lite ostörd vila. Dessutom vet vi att vi har en process med incheckning som kan vara besvärlig. USA är inte känt för att vara smidiga precis.
Vi skulle kunnat ankra inne i ICW (Intra Coastal Waterway) som det heter och ta dingen in till land för att checka in men vi bestämmer oss för att lyxa till det och gå in i en marina för att göra det enkelt att nå customs och immigration. Nog visar det sig att det är lyxigt alltid. I alla fall när det gäller priset. Det kostar $118 för en natt. D.v.s. ca 1000 kronor. Jaja vi får slå ut det på de dygnen vi varit till havs för att vår budget skall gå ihop.
Vi blir anvisade en plats mellan 2 fingrar på en pontonbrygga varefter vi ringer Customs and Border Protection (CBP) men får inget svar. Skepparen stövlar upp till myndigheterna och frågar varför det inte går att få kontakt med CBP. De suckar och säger att man är tvungen att först ringa så det är bara att gå tillbaks till båten och försöka igen. När jag kommer tillbaks till båten och ringer så svarar en myndighetsperson och jag blir anmodad att gå upp till myndigheten jag nyss kom ifrån.
Att långsegla innebär kanske inte så mycket motion när det gäller själva seglandet men desto mer för att springa mellan båten och myndigheterna. Jag går tillbaks till CBP och då är det flera skeppare där för att checka in/ut. Jag hör när en av dem konfronterar en av tjänstemännen när denne förklarar att deras datorsystem ballat ur och dom kan inte effektuera några tjänster för tillfället utan man får återkomma senare/imorgon.
Jag blir i alla fall antecknad att jag försökt att checka in och jag frågar också om min besättning, Pia alltså, får beträda land, vilket beviljas.
