Vi startar kl. 04:30 och tar oss upp genom Islay Sound för motor. Vi har strömmen med oss tills vi kommer upp till Mull. Vi går in till Oban för att invänta tidvattnet för vidare färd mot Fort Williams och Caledoniankanalen. Medans vi vänta passar vi på att tvätta, duscha och äta. När vi är på väg ut och skall gå vidare så närmar sig en norsk segelbåt och frågar vart vi är på väg. Vi svarar att vi skall till kanalen. De frågar då om det är gynnsamt att gå dit nu. Vi säger att vi inväntat tidvattnet och dom hänger på. Till att börja med stämmer allt enligt beräkningarna. Efter stund verkar det som att vi har motström och skepparen blir något konfunderad. Han börjar kolla i Reeds och strömprogram men kan inte förstå hur vi kan ha motström när det dessutom var lågvatten i Oban då vi gick. Strömmen är ca. 1 knop emot oss och längs vägen finns ett smalt sund där det kan sätta 4 knop emot. Det vore genant om jag lurat norrmannen att följa efter under dessa förhållanden. Mycket spänd är jag då vi närmar oss det smala partiet. Helt plötsligt har vi 2 knop medström. Alltså var kalkylen korrekt. Enda förklaringen är att det blåste från norr och att ytvattnet satts i rörelse söderut mot oss. När vi närmar oss kanalen tror jag att vi tappat norrmannen eftersom jag inte ser någon lanterna efter oss. Det är nu mycket mörkt och svårt att visuellt hitta pontonbryggan vid inloppet till kanalen. Vi använder vår strålkastare och finner oss till rätta. Just som vi lagt till uppenbarar sig den norska båten. De får lägga sig utsidan oss och vi blir inbjudna till en sängfösare. Han var mycket glad för den goe informationen han fick i Oban och som tur var, var den rätt. Sedan går vi till kojs och sover gott efter att ha tillryggalagt 90 Nm.
Välklädd i den tidiga morgonen.
Välklädd i den tidiga morgonen.
Mcarthurs head på östra Islay.
