Drama i Klisterbäcken.

Dagen startar med att vi på väg ut genom den smala infarten går 1 m för långt till babord och sätter oss fast i skiten. Hmm, inte bra och dessutom ringer telefonen hela tiden. Vi har inte tid att svara i den. Vi måste blåsa upp dingen för att kunna ro ut ett ankare och kränga loss skutan. När vi som bäst håller på med detta kommer det en engelsk gentleman i båten PADDINGTON IV och frågar på radion ”How can I assist you sir?”. En ”towline” vore inte fel svarar jag. De backar intill och jag kastar över en lina. Ett tu tre är vi loss. Vi erbjuder 2 whiskey men han svarar ”It’s too early in the morning. I must recover from last night”. Vi tackar så hjärtligt och tuffar iväg. Skepparen kollar nu telefonen. Där finns ett SMS om att vi sitter på grund. Jag frågar då Pia om hon skickat ett SMS till Magda om att vi sitter på grund. Va! har jag, nä. Vid närmare kontroll visar det sig att Magda skickat SMS’et. Alltså har vi gått på grund samtidigt. Märkligt. De har ännu inte kommit loss och vi går för maskin mot deras position för att hjälpa dem. Efter en stund har de fått hjälp av en tysk så vi kan ta det lugnt och seglar i den svaga vinden upp genom Salling sund och förbi Nykoebing. När sedan vinden dör startar vi motorn och tuffar in på ostsidan av Livö för att ankra där. Det blir bad i det 24 gradiga vattnet.

0