Idag går vi runt udden och ner till Gustavia för att klarera in och ut.
Här ligger enorma superyachts ankrade.
Vi tar en boj tillfälligt och sjösätter dingen. Skepparen åker in till hamnkontoret för att få pappersexercisen utförd och återvänder med fräscha papper.
Här är väldigt gungigt och vi återvänder till viken på St. Barth’s norra sida för ett uppfriskande bad.
Idag släppte vi bojen och fortsatte den korta sträckan till Anse de Colombier där vi tog en ny boj.
Dom har lagt ut gratisbojar för att skona havsbotten och korallerna. Detta har medfört att sköldpaddorna återkommit och har nu gott om sjögräs på botten som dom kan mumsa på.
Idag lämnade vi Saint Martin. Vi checkade ut redan igår. Vi börjar med att gå in till ”Fuel docken” för att fylla dieseltanken och bensintanken till dingen.
Efter det motorerar vi runt norra kusten på Saint Martin. Lite senare får vi vind som går att segla i och vi kommer fram till vår natthamn väl i tid innan solnedgång.
Idag fick jag ett mail från vår svenske segelmakare där han skriver att det har skett ett designfel på vår genua och att vi kommer att få ett nytt segel. Tydligen har någon klantare i USA varit inne och ändrat i designen. Något som egentligen inte ska vara möjligt.
Det känns väldigt skönt att ha fått bekräftat att jag haft rätt hela tiden. Det frestar på att beskylla den kanske mest respekterade segelproducenten att det är något fel på levererat segel.
Jag har seglat i över 60 år så nog borde jag kunna sätta skotpunkten rätt på en genua kan man tycka men att sätta sig upp emot en leverantör som producerar segel till nästan alla större kappseglingsbåtar är inte så enkelt.
När leverantören blev varse att det smugit in sig ett fel fick dom kalla fötter och har gått igenom alla segel som levererats sedan 2019 men inte kunnat finna något annat med liknande fel. Snacka om att vi haft otur. Det måste levererats tusentals segel under den tiden.
Dagen till ära flaggar vi över topp. Ja, så heter det faktiskt. Inte att man flaggar med flaggspel som en del säger. Flaggspel är något helt annat. Det är en flagga man sätter i fören på båten. Se där, lite utbildning i marint reglemente.
Till kvällen går vi på restaurang tillsammans med 3 andra båtar. Glittra, Elexir och Yolo. Glttra har vi träffat på tidigare på julmiddag på Bequia 2018.
Lustigt nog stänger restaurangen redan klockan 22:30 på en nyårsafton så vi samlas i Elexir’s sittbrunn för tolvslaget.
Den rubriken kan ju låta lite märklig. Det är inte så att vi seglar dinge med 38 m2 genua.
Vi beställde en ny genua som vi fick levererad till Deltaville 2019 innan vi åkte hem för att sälja huset och blev kvar i Sverige p.g.a. pandemin. Vi hade då knappt seglat med det nya seglet och endast på halvvind/slör.
När vi kom tillbaks till Trud, gjort henne i ordning och seglade henne upp till Kanada tyckte vi att seglet betedde sig väldigt konstigt på bidevindsbogarna. Det gick helt enkelt inte att sätta skotpunkten så att seglet stod som det skulle och det bildades ett veck strax framför UV-skyddet. Detta gjorde att det blev back i hela storen från masten till akterliket. Dessutom vibrerade akterliket så kraftigt i vissa vindhastigheter att det inte gick att sova i kojen. Man låg och studsade.
På väg tillbaks till USA fotade jag seglet och meddelade leverantören mina upplevelser att allt inte kunde stå rätt till med seglet.
Efter att jag skickat bild och film tyckte leverantören att det inte såg bra ut. Vi kom överens om att jag skulle lämna in seglet till det segelmakeri som är representant för det fabrikat som seglet är gjort av här på Saint Martin.
Alltså har vi tagit ner seglet och dingat över det till segelloftet som ligger på den Holländska sida. Det är en ganska lång färd genom lagunen för att ta sig dit.
När man är ute och seglar i andra länder kan det vara svårt att få till en traditionell julmåltid. Vi lyckades i alla fall få till något som liknade en svensk jullunch.
Vi ligger verkligen nära dingebryggan men ibland förs det ett jädra liv sent inpå natten och ögonlocken vill inte riktigt intaga sin rätta position under natten.