Idag lämnade vi ankringen vi legat vid i 2 dagar. Det bli segling till en liten hamn, Old Harbor på ostsidan av ön Block Island. Hamnen är liten men det ska finnas plats för att ankra. När vi anländer ett par timmar innan solnedgång finns där skyltar som säger att ankring är förbjuden.
Jaha, vad gör man då ? Vi helt sonika tar en boj som är ledig. Ingen opponerar sig utan vi ligger kvar tills nästan morgon utan problem. Det hade förvånat mig om någon skulle kommit och motat bort oss. Det är ju redan lite off season och snart blir det mörkt.
Idag skulle skepparen skaka mattor. Pia hade varit lurig och gömt en av mattorna innanför en vikt matta. Detta resulterade i att när skepparen skulle var extra duktig och skaka ordentligt for den dolda mattan iväg i en båge akteröver och landade i vattnet. Det blåste en del så mattan satte fart akterut. Som tur var verkade den flyta ganska bra.
Fort, hit med nycklarna och nödstoppen till utombordaren! Pia agerade snabbt och jag fick lossat låset och förtöjningslinan i ett nafs. Jag gav mig iväg på mattjakt. Utombordaren har på sistone vägrat gå på tomgång så första närkontakten med mattan blev lite brutal. Den blev helt enkelt överkörd men klarade sig från att bli söndertuggad av propellern. Nästa vända var mer lyckad och jag kunde bärga mattan.
Så, nu var den mattan inte skakad men väl tvättad.
Idag startar vi vid 9-tiden då strömmen skall vända till vår fördel.
Det är en del förberedelser när man ska ge sig av. All prylar man plockat fram under den länga liggetiden skall stuvas undan. Dingemotorn ska lyftas upp, vindgeneratorn ska demonteras, WiFi-antennen plockas in och sittbrunnstältet plockas ner. Det mesta av detta gjorde vi igår.
Dagen börjar med regn och det är alltid lika tråkigt att starta i regnväder men ska man passa tidvattnet så finns det inte så mycket alternativ. Det ska klarna upp och bli fint väder om ett par timmar.
Regnställ på.
Mycket riktigt. Efter ett tag slutar regnet. Himlen blir molnfri med början från norr och snart har vi strålande solsken. Det blir fin slör nästan ända fram till målet, Cuttyhunk Island.
Nu när vi kommit ner söder om Capa Cod besväras vi inte av alla de Lobster Potts (Hummer tinor) som fanns speciellt uppe i Maine. De ligger så tätt att det nästan är svårt att segla mellan dom utan att de slår i båten. Seglar man gör det kanske inte så mycket men går man för motor riskerar man att få in linan till flötet i propellern. Att gå för motor när det är mörkt är helt uteslutet. Detta förtar i stor utsträckning glädjen att segla. Vid ett tillfälle när vi var på väg från Yarmouth till Maine fastnade ett flöte mellan skrovet och vindrodret. Vi seglade och att lossa det för hand var omöjligt. Det enda att göra var att kapa linan med en kniv.
Lobster pot.
Vi kommer fram till vår tänkta natthamn vid 2-tiden och ankrar där.
Nästan hela viken är fullproppad med bojar. För att använda en sådan får man betala $55/dygn. Det blir nästan 620 kronor. Lite över vår budget kan man säga. Dessutom vet du inte skicket på bojen. Ankaret vet jag skicket på. Släpper fästanordningen till bojen ger sig båten iväg med en väldig fart. Draggar man när man ankrat går det betydligt långsammare och man hinner förmodligen vidtaga åtgärder. Vi har alltid ett ankarlarm satt när vi ankrar.
Paketet vi väntat på försökte Fedex leverera till postkontoret igår klockan 17:30 men det funkade ju inte eftersom posten stänger klockan 16:30. Jag har bett om att få leverans Poste Restante eller General Delivery som det heter här.
Fedex ska göra ett nytt försök idag mellan 9:30 och 13:30. Jag har slängt iland Pia på en av marinorna för att hon ska tvätta en del kläder. Själv har jag återvänt till båten för att täta en läcka som vi haft mellan luckgaraget och plogen vilket gjort att det runnit vatten in under sprayhooden och blivit blött i sittbrunnen när det regnar trots att vi har tältet uppe.
Klockan närmar sig 12 då jag ska hämta Pia. Jag kollar om paketet är levererat till postkontoret men så är icke fallet. Jag inser då att jag behöver ta mig in och vakta kontoret eftersom det är stängt mellan 12 och 13 för jag kan ge mig (jag det ska vara en svordom där) att Fedex kommer att uppenbara sig där då och konstatera att det inte heller idag gick att överlämna paketet. I morgon är det Lördag o.s.v.
Jag hämtar först Pia och sedan åker jag in till byn och går upp till postkontoret. Klockan är nu 12:10 och dörren är märkligt nog öppen och jag går in. Det är en del människor som blir betjänta och jag avvaktar tills det blir ledigt eftersom jag ändå väntar på att Fedex ska komma med mitt paket.
När det blir tomt undrar posttjänstekvinnan om jag heter Hans. Det kan jag inte bestrida säger jag. Då langar hon över paketet till mig. Det var levererar för 1/2 timme sedan.
Jag undrar om inte kontoret ska vara stängt mellan 12 och 13. Hon säger då att dom har lunchstängt mellan 12:30-13:30 trots att det anges något annat om man kollar USPS hemsida. Nåja det är väl knappast någon ide att ställa till ett helvete över detta nu.
Så, äntligen har Ian dragit vidare och vi har fått lite bättre väder.
Bättre väder.
Vi hade kunnat gett oss av idag men vi väntar på ett paket från Fedex som borde komma senast i morgon. Då blir det nog så att vi går på Lördag om 2 dagar.
Nu har vi legat här i snart 5 dagar. Resterna av Ian har mer eller mindre parkerat över oss och gett oavbrutet hårda vindar. Det har blåst så mycket att det varit svårt att sova men ankaret har suttit bra och efter något dygn har man fått förtroende för det och att det inte kommer att ge sig. När vi väntade ut Fiona tog det 1 1/2 dygn så var det över.
Vi har tittat på serier och film. Vi har löst korsord och tittat på väderleksrapporter i förtvivlan. Lite båtpyssel mellan regnskurarna har det också blivit.
Idag Onsdag verkar det som att vinden i alla fall har minskat en del. Vi har i alla fall inte haft problem med laddningen efter att jag satte upp vindgeneratorn.
Vi kommer lagom till att få medström genom kanalen klockan 13.
Tortuga kommer samtidigt upp vid sidan om. Dom var lite före oss så dom har fått hålla igen på farten för att inte komma för tidigt. Vi kom fram i stort sett perfekt. Anpassar man inte tiden kan det bli jobbigt då strömmen kan sätta 4 knop.
Vi har kollat upp vart vi ska ankra. Först hade vi tänkt en plats på södra sidan av leden men bestämde oss senare för att det fick bli på andra sidan.
Tortuga är precis framför oss och det visar sig att dom tänkt sig samma plats.
Att vika av från leden kräver nu viss uppmärksamhet eftersom strömmen nu har fått rejäl fart som man måste kompensera för för att inte hamna vid sidan om den smala leden in till platsen vi valt.
Vi har noga valt platsen eftersom det är hårda vindar på gång. Det är rester av den förödande orkanen Ian som ödelade stora delar av Florida som har fortsatt upp längs Amerikas östkust och nu kommer att ge vindar på drygt 30 knop.
Efter frukost lämnar vi en stund efter Tortuga. Vi har bestämt att vi ska hålla radiokontakt under seglingen.
Vi är numera inte så sugna på nattseglingar. Speciellt inte flera dygn och ännu mer speciellt inte när det är kallt vilket det börjar bli här norrut. Vi har stängt av kaminen men vi har lugn segling för gennaker så vi sätter på skorstenen och tänder den igen. Väldigt skönt med varm kajuta. Speciellt när det bli lite rått på natten.
Eftersom vindarna är emot ligger vi kvar och avvaktar.
Plötsligt knackar det på bordläggningen när vi håller på att göra vatten. Det är ett engelskt par som också ligger i hamnen som är glada att se några långseglare. Konversationen sker under lite stökiga förhållande då vi har motorn igång men vi byter kontaktuppgifter och hoppas vi kan träffas senare. Dom är på väg västerut precis som vi. Paret heter Allison och Derek i båten Tortuga. De har långseglat i mer än 15 år.
Efter lite mail-konservatorn bestämmer vi att vi gör som dom. D.v.s. vi seglar natten ner till Cape Cod, ca. 150 Nm.
Vi är uppe tidigt för att göra sken av att vi precis kommit in ifall någon skulle få för sig att man skulle betala för att ligga över natten.
Skepparen går upp till kontoret och meddelar att han vill tanka diesel och bensin. Samtidig inköper han 2 oljefilter till motorn.
Efter en liten stund kommer personal ner till bryggan och vi kan tanka. Dom har ordnat det ganska käckt med slangar ner på pontonbryggan.
Tankstället.
Efter att vi är klara med tankning och betalning kastar vi loss och fortsätter västerut till något som heter Tenants Harbour. Där ska det finnas en boj som erbjuds till medlemmar i OCC. Vi hittar inte den bojen även om dess position är väl specificerad.
