TRUD's logg

Man får ju inte ankra på Mystique utan måste ta en av de bojar som finns i viken. Avgiften gäller för 3 dygn och idag är tredje dagen vi är här så vi hade bestämt att vi skulle gå idag om inte vädret sade något annat.

Det är väldigt vackert här men ganska skvalpigt och bojen har en förmåga att studsa in i fören när vi försöker sova så det kändes skönt att ge sig av.

Vi kommer iväg strax efter 13 och det blir en härlig slör till vi kommer fram till västra udden som skall rundas innan vi kan gå in i Port Elisabeth som hamnen heter på Bequai. Då kommer regnet med massor av vind. Vi rullar in genuan och går långsamt mot ankringen samtidigt som vi gör vatten och fyller tankarna.

Väl framme hittar vi en sandplätt där vi fäller ankaret och efter att ha snorklat och kollat konstateras att ankaret nästan helt grävt ner sig i sanden vi hittade. Här förekommer det kraftiga fallvindar och ankarbotten är inte den bästa men vi känner oss trygga med greppet vi har.

Efter några timmar kommer också Moana in och ankrar en liten bit om styrbord.

5

Mystique är en privatägd ö för ”The rich and famous”. Här håller världens celebriteter till när dom vill vara sig själva och slippa paparatsifotografer och idoler som jagar dom. De mest kända är nog Mick Jagger och prinsessan Margret.
Tidigare hade också David Bowie ett semesterhus här. Det finns ett 100-tal villor och priserna ligger från 10 millioner dollar och uppåt. På ön finns också en flygplats som endast kan operera under dagtid då där inte finns några landningsljus. Banan är också kort och kan bara användas av en och tvåmotoriga propellerplan. Detta betyder att när besökarna tar sina privatjet från olika platser på jorden är de tvungna att ställa det på Saint Vincent och därifrån ta en luftskyttel till Mystique. När vi ligger här är det en jämn ström av plan som kommer in för landning.

Vänner till oss satt förra året vid bordet intill Mick Jagger när dom besökte Basils Bar en kväll.

Vi lämnar vår ankringsplats här i Saline Bay nästan exakt klockan 8 på morgonen och när vi kommit förbi stiltjen bakom de höga norra kullarna på Mayreau får vi fin gång och lyckas nästan hålla rakt på vår destination. Vi har valt denna dag att ta oss till Mystique då det är prognostiserat att vi skall ha lite mer ostliga vindar än vad som är normalt och det blir då lite enklare att nå ön eftersom vi annars hade haft vinden mer emot. Strax ser vi också att Moana som varit ute på Tobago Cays senaste dygnet ligger lite framför oss och måste ha avgått nästan samtidigt. Det blir till slut ett litet slag för att nå in i viken Britannia Bay.

Vi är framme vid klockan 12 och efter att pratat med hamnkaptenen visar det sig att vi kan ta vilken ledig boj vi önskar. Perfekt tycker vi som väljer en så långt in och så nära dingydocken som möjligt. Efter en stund kommer hamnkaptenen och tar lite uppgifter från oss och berättar att vi inte kan röra oss utanför området där ”främlingar” har tillträde eftersom ön är packad med celebriteter nu under jul och nyår.

Vi sjösätter dingen och tar oss iland för en öl på Basils Bar.

4

Pia tänkte överraska med lussebullar idag. Hon hittar betydligt fler saffranpåsar än vad hon trodde vi hade. De har nog hängt med från Las Palmas men degen blir allt gul så lite substans fanns nog kvar i dom.

När så degen har jäst och det gör den med besked. Mer än dubbla volymen blir det i det varma klimatet. Så skall ugnen startas. Då visar det sig att även vi och inte enbart Moana får en överraskning. Munstycket i ugnens brännare verkar vara helt tät. Skepparen får rycka ut och degen får jäsa en andra omgång.

Efter att det nedre munstycket är rengjort startar ugnen med fin låga och bullarna sätts in men efter 10 minuter strejkar denna igen. Bullarna är ju inte färdiggräddade och det går nu knappast att låta dom jäsa en tredje gång så jag åker över till Moana som ligger 30 meter bort och frågar om vi får låna deras ugn. Inga problem. Tillbaks till Trud och vi lyckas transportera den nu heta bakplåten över till räddarna i nöden.

Så, när bullarna är genombakta kommer Eva och Tobbe över och vi kan njuta av färska bullar med kaffe tillsammans.

4

Vi tyckte inte att Chatham Bay var något speciellt så vi bestämmer oss för att gå vidare dagen efter. D.v.s. idag.

Vi tar en sväng över till Moana och berättar att vi tänker gå till Saline Bay på Mayreau. Där var vi förra vintern och gillade stället. Det visar sig att Moana hänger på. Vi går först och kommer fram några timmar innan Moana som ankrar strax intill.

4

Idag lättade vi ankar för att ta oss norröver. Innan vi kom iväg tog jag dingen över till engelsmannen i båten Brisa som hade ankrat strax för om oss och frågade om dom tänkte gå iland under den närmaste timmen eller så. Jo det hade dom planer på men förstod att vi var på gång att ge av oss och förstod vad mitt ärende handlade om.

Det var nämligen så att dom hade kommit in efter oss och lagt sig lite nära så det kunde bli problem för oss att spela hem vårt ankare. Dom tog själva på sig ansvaret för den uppkomna situationen och lovade stanna kvar i båten tills vi hade gått.

Det tar ju en stund att få det sista klart. Man skall in till utcheckningen och få alla papper påskrivna och stämplade hos både tull och immigration. Efter det måste man ta ombord utombordaren från dingen och spänna fast den i pushpitten. Denna gången kommer vi att bogsera dingen för att slippa krångla så mycket. Vi skall checka in till St. Vincent och Grenadinerna i Clifton och att ha den färdig då underlättar ju.

Efter att jag var klar med tull och immigration tog jag en ny vända till engelsmannen och förklarade att det tar en liten stund ytterligare innan vi är klara. Han frågar då om vi skall till Bequia för att fira Jul. Jodå, vi är ett stort svenskgäng som skall träffas där. Då visar det sig att Brisa är den utländska båt som också skall vara med oss. Jag tyckte att jag kände igen namnet. Det stod ju på inbjudan från Think Twice så vi kommer att ses snart igen.

Vi kom iväg vid 9-tiden. Det blir motorgång upp till Clifton på Union Island där vi ankrar och uppsöker ny Tull och Immigration. Det visar sig att det inte är öppet inne i byn så vi får spatsera bort till flygplatsen där det faktiskt går ganska smärtfritt att utföra detta administrativa arbete.

Tillbaks till båten och iväg igen efter lunch. Vi seglar för enbart stor bort till Chatham Bay på östra Union. Mens vi håller på med ankringen noterar vi att Moana ligger i samma vik men vi får ta ett besök bort till dem i morgon bittida. Sedan blir det ett skönt bad i det 26-gradiga vattnet.

3

En ganska ok andra advent.

3

Under eftermiddagen kommer våra vänner i båten May in och ankrar en bit ut i viken. När dom hade en timma kvar ropade jag upp dom och jag kunde nu prova att DSC fungerar på vår VHF efter att vi hade med den till Sverige för att få den reparerad.

May ankrar upp ganska långt ut i viken och jag erbjuder mig att köra in Sean så att han kan checka in utan att dom behöver sjösätta sin dinge. Detta erbjudande mottages tacksamt eftersom dom tänker ge sig av redan i morgon bitti.

Pia och jag blir inviterade till en G&T i May’s sittbrunn innan vi tar vår dinge in till Lazy Turtle och äter middag tillsammans.

Nu kommer det att dröja mer än ett år innan vi ses igen. Sean och Pauline skall segla med en väns båt över Pacific och räknar med att vara tillbaks i Karibien först efter nästa höst.

4

Idag tog vi en promenad iland. Det var en trevlig vandring även om solen stod högt. Där vi gick var det en hel del skugga men även en skön vind som fläktade. Det märks en betydlig skillnad mot hur det är nere på Trinidad. Där var värmen så tryckande att man inte orkade företa sig någonting under middagstid.

Tyrell Bay med alla båtarna.

Eter vandringen satte vi oss på restaurangen nere vid vattnet och det fick bli en hamburgare och en ”Stag”.

En Stag.

6

Idag är det Fredag och då tyckte vi det skulle passa bra med en sundownder i vår sittbrunn så vi bjöd in Moana och Marina till Trud för att avnjuta en drink medans solen går ner. Därav namnet sundowner.

Pia sprang omkring i båten och var förbannad för att det regnade och blåste något fruktansvärt en timma innan gästerna skulle komma men strax innan det var dags så lättade vädret och Pia’s frustration var helt i onödan.

Som vanligt när seglare träffas så här blir det knappast en tyst stund.

Efter att solen gått ner och alla var nöjda var det dags för besättningen på Trud att få sig något annat till livs också. De övriga besättningarna tar sina dingar hem till sig och vi tar vår in till Lazy Turtle där det blir en mycket god pizza.

Vy från sittbrunnen.

4

Gårdagens sysselsättning bestod av att plocka i ordning. Efter att man legat still på ett ställe är det ganska mycket som måste plockas undan så började med det redan under gårdagen. Trots det så tog de 2 timmar från att väckarklockan ringde klockan 6 tills dess vi kom iväg.

Vi lättade alltså ankare strax före klockan 8 och hade bestämt att vi skulle gå längs Grenadas västkust. Fördelen där är att man får sjölä och nackdelen att det inte finns så mycket vind. Stundtals försökte vi segla men efter några fruktlösa försök fick det bli maskin upp till norra änden där vi fick fri vind och kunde segla de 2-3 sista timmarna.

Samtidigt som vi är på väg in ser vi den svenska båten Marina strax för om oss. Vi går ganska långt in i viken och ankrar på 4,5 meters djup. I viken skall också Moana ligga men vi har inte sett dem.

Solnedgång efter att vi kommit fram.

4