TRUD's logg

Vi går ut och ankrar utanför playan strax norr om hamnen. Här blir vi liggande några timmar. Under tiden vi ligger här kommer det en  man i en dinge som skall leveranssegla en trimaran över Atlanten. Han förklarar att han inte har kätting till sitt ankare utan 40 meter lina i stället. Vi ligger ca 20 m för om honom. Om vinden vänder är han orolig för att vi kanske dansar i varandra. Vi lugnar honom och lovar att hålla koll på situationen.

Vidare berättar han att han korsat Atlanten 41 gånger ! Herregud, har han inte sysslat med annat ? It’s easy, säger han och med en sådan båt som vi har korsar han gärna. Låter ju bra. Den mannen har man naturligtvis respekt för. Vi frågar lite om Brasilien vilket han rekommenderar. Han gillar Brasilien skarpt.

Efter några timmar ropar vi upp hamnkontoret och vi kommer att få ligga på receptionsbryggan över natten. Vi lättar ankaret och tuffar in i hamnen igen.

Ankringsplatsen.

0

Vi ger oss av från Puerto Rico kl 03:00. På natten är det nämligen lättare att ta sig norrut. Det är väldigt lite vind så det blir motorgång. När vi närmar oss nordvästra hörnet på Gran Canaria ljusnar det och vinden kommer från ost. Det är ju inte så bra eftersom det är just åt det hållet vi skall gå. Följaktligen kan vi inte gå österut utan kursen blir snarare NO.

Efter hand vrider det mot SO så vi hamnar 5-6 nm norr om Las Palmas innan vi kan slå och sätta kurs på vår destination. Vi kommer in vid halv 3-tiden och förtöjer på receptionsbryggan. Nu visar det sig att hamnen är full och vi har inte reserverat någon plats. Vi får emellertid ligga 2 nätter på en för oss alldeles för stor plats. Sedan skall det komma in en katamaran som tydligen bokat denna platsen.

0

Den andre kommer vår dotter och svärmor från Sverige till oss för en veckas besök. På kvällen tar vi bussen till flygplatsen och möter upp dem. Tillbakaresan sker även den med buss men nu finns det inte någon expressbuss så det får bli ”mjölkbussen” som inte kör motorvägen utan skall stanna på en herrans massa ställen. Nåväl vi kommer fram till hotellet vid 23-tiden.

Under besöket hinner vi med att resa in till Las Palmas, åka en sväng till Puerto Mogan och äta middag, sola och bada i Atlanten. Petra och skepparen tar en segeltur utanför hamnen en eftermiddag och vi får en fin segling under några timmar. Pia och Elny lunchade tillsammans under vår segeltur.

Det blev en del motionerande för besättningen på TRUD varje morgon när vi skulle upp till hotellet för att äta frukost. Efter inköp av färskt bröd skulle 206 trappsteg bestigas innan det var dags att inmundiga en god frukost. Motion på fastande mage lär vara effektivt sägs det.

Några av trappstegen upp till hotellet.

Äntligen lite energiuppladdning efter den mödosamma promenaden på fastande mage.

Frukost på hotellet.

0

Idag skall vi segla ner till södra Gran Canaria, närmare bestämt till Puerto Rico då vi kommer att få besök av dotter Petra och svärmor Elny. Vi är ute i god tid eftersom vi vill vara på plats i tid innan dom kommer.

Vi hade tänkt komma i väg kl 8 men dumt nog frågar vi en marinero om vi är tvungna att besöka marinakontoret innan vi ger oss av. Ja det måste ni säger han. Jaha, då är det bara att vänta till kl 9 då de öppnar. Skepparen går iväg och sätter sig utanför kontoret där 2 andra är före. När klockan är 9 och vi kommit innanför dörren kommer samme marinero fram och säger att om vi skall behålla passerkorten för att återanvända tillbaka senare kan vi ge oss av direkt. Jag hade nämligen ropat upp hamnkontoret och frågat om vi verkligen behövde komma dit och fått besked att vi måste det även därifrån. Marineron hade säkert överhört samtalet och förstod då hur det låg till.

Vi har ostlig vind och seglingen blir helt underbar med måttlig sjö och vi avverkar de 50 nm på ca 9 timmar. När det blåser som det brukar, NV kan man få en häftig vindökning när man kommer ner till flygplatsen. Det skapas en så kallad axelorationszon mellan öarna. Det är luftmassan som trycks ihop mellan de höga öarna och vindhastigheten kan öka till kanske 3 ggr. den normala. Det betyder att om det blåser 7 m/s när man lämnar Las Palmas kan man få vind upp till kanske 20 m/s. Mina föräldrar försökte på 1980-talet ta sig upp till Las Palmas söderifrån men fick ge upp 3 ggr. Bäst är att gå på natten. Eftersom det är ostanvind visar sig inte detta fenomen när vi går förbi flygplatsen. Däremot ser vi en väldans massa plan lyfta för transport av semesterfirare som skall hem igen.

Vi seglar förbi de kända semesterorterna San Augustin och Playa Ingles.  Nedan ett foto på fyren Mas Palomas som är Gran Canarias sydligaste udde.

Mas Palomas.

Vi kommer in till Puerto Rico vid 18-tiden. Vi hade reserverat plats sedan tidigare och får en sådan ganska långt in i hamnen. Där är det mindre svall från alla turistbåtar och dyningen som letar sig in genom hamnöppningen.

0

Idag fick vi besök av Gösta och Vivan som kom ner till marinan och besökte oss på TRUD. Det blev kaffe i sittbrunnen. Efter ett par timmars umgänge promenerar vi tillsammans en bit tillbaks till hotellet.

Till kvällen bestämmer vi oss för att äta middag tillsammans på en kinakrog i närheten av hotellet. Sture och Lisbeth i Missy hänger på och det blir en trevlig kväll.

0

På eftermiddagen kommer Kjell och Lena på besök i TRUD och vi bjuder på en Captain Morgan i sittbrunnen, Kjells favorit. Detta var en blygsam ersättning för att de tagit med sig en satellittelefon och lite tidningar till oss.

Kjell  är en man man respekterar. Han har seglat ett varv runt jorden plus ett halvt med Lena i båten Geronimo. Kjell brukar säga att äventyret börjar när slussportarna i Panamakanalen stänger bakom dig. Vi får väl se om vi ger oss in på det äventyret.

Efter många timmars tjöt i sittbrunnen ger vi oss av in till stan för att äta en bit mat. Väldigt trevligt samkväm har vi tillsammans. Trötta och glada åker vi bussen tillbaks till hamnen för en god natts sömn. Vi har knappt hunnit ner till båten när Lena ringer och undrar om vi kommit välbehållna hem. Jodå det har vi.

0

Vi hade blivit lovade en landgångare av skeppare Sture på Missy. När vi ringer honom tror vi att klockan är ett men han påstår att klockan är 12. Vi har tydligen inte koll på den lokala tiden här men den är ju ändock över 12 så det är ok att komma över och inmundiga en dylik.

Jätteroligt att träffas här när man ju seglat ända hit. Det blir en kär återträff. Vi har ju massor att berätta för varandra.

Sedan på kvällen går vi upp till den närbelägna restaurangen Pier 19 och äter en mycket god middag. Här i Spanien är dom mycket bättre på att hantera kötträtter.

0

Vi kommer fram till Las Palmas och förtöjer vid det som vi tror är en del av receptionsbryggan kl 9 utanför marinakontoret. Vi har alltså gått de 302 distansminuterna från Porto Santo på exakt 48 timmar. Det blir ett snitt på över 150/dygn eller 6,25 knop. Inte så dåligt.

Vi har haft en besvärlig överfart tycker vi. Väldigt gungigt och vi hoppas och tror att detta inte är det normala. Vore det det så, så kommer en framtida Atlantöverfart att bli allt annat än trivsam.

Efter att vi förtöjt och gått upp till hamnkontoret får vi vänta 1 och en halv timme innan det är vår tur. Skepparen är nu så spak att efter en si så där timma säger han till Pia att nu lägger jag mig på golvet och vilar en stund men då börjar turnumren röra på sig igen och han sitter kvar på stolen.

Seglaren före oss i kön har förtöjt på samma pontonbrygga som vi och vi överhör samtalet med hamnfogden. Seglaren får en rejäl bassning för att han har förtöjt där vilket är absolut förbjudet.

När det blir vår tur motar vi Olle i grind och meddelar att vi också ligger på den förbjudna bryggan men när vi kom fanns det tyvärr ingen plats ledig på receptionspontonen så vi var tvungna att lägga oss på den andra förbjudna bryggan. Vi är väldigt ledsna för denna situation.

Jaså är ni från Sverige säger hamnfogden och nämner inte någonting om att vi ligger på fel brygga. Han är hur trevlig som helst och vill gärna besöka Sverige och charma  de svenska blonda och blåögda flickorna. Vi höll med om att hans mörka hår och bruna ögon skulle göra succé i Sverige. Kompisen skrattar åt honom. Vi blir strax incheckade och får ett välkomstpaket som tydligen hörde till ARC’en men som blivit över. Vi får detta eftersom det är vårt första besök här. Han meddelar att en ”marinero” kommer att ropa upp oss om ca 15 minuter och visa oss till vår plats.

Eftersom vi nu är i Spanien så räknar vi med att 15 minuter är mer än en kvart men efter 1,5 timma är vi lite hungriga och vill gärna komma till rätta. Skepparen ropar upp hamnkontoret och säger att vi undrar vart marineron tagit vägen. De tror då att vi är på ingång till hamnen och vill ha en plats. Nono vi har väntat vid pontonbryggan.  Detta medför en massa tjatter på kanal 11. Habla habla TRUD habla habla TRUD o.s.v. Till slut dyker en marinero upp som visar oss platsen och vi kommer till ro.

Vi är jättetrötta och skepparen är värre än så, så det blir kojning efter middagen och vi sover 13 timmar.

0

Idag på morgonen släppte vi tamparna och startade den sista flerdygnsseglingen på ett tag. Vi kom iväg kl 9 på morgonen. Vinden var NO som väderprognosen utlovat. Efter ett par timmar kommer vi fri från de höga bergen och får bra vind. Det blåser ca 10 m/s och vi gör bra fart. Tyvärr är sjön ganska grov och oregelbunden vilket vi också kunde förvänta oss utifrån prognosen. Den skulle också öka från ca. 2,5 till 3,5 m innan vi är framme.

Detta visade sig stämma väldigt bra. Vi talar nu om medelvåghöjd vilket innebär att enstaka vågor kan bli dubbelt så höga d.v.s. upp till kanske 7 m. Det är ganska högt och vid jämna mellanrum tar TRUD en ordentlig sjö över sig och sittbrunnen fylls med vatten. Den rinner ju förståss ut rätt fort med våra 2 två tums självlänsar. På grund av sjön blir det ett jäkla rullande och vi sitter mest i skydd bakom vår tygvägg när vi håller utkik.

Hade vi inte haft en tid att passa hade vi nog avvaktat några dagar för att kanske få ett bättre väderfönster men nu är det som det är och vi gör i alla fall god fart. Skepparen är tyvärr också lite krasslig i en förkylning vilket inte förbättrar situationen.

0

Nej, inte så mycket. Vi har haft det väldigt skönt här på Porto Santo.

Ett par dagar har vi legat för ankar här i hamnbassängen. Den är ordentligt tilltagen så rätt många båtar kan samsas inom ett avdelat område. Där blev det ett par bad också då vädret var ordentligt varmt och gott. Lite rengöring av propeller blev det också.

Vi passade på att använda våran fina grill som vi fäster på pushpitten.

Nu ligger vi åter vid pontonbryggan och håller på att förbereda oss inför överseglingen till Kanarieöarna. Där kommer vi att möta upp släkt och vänner på lite olik platser.

Den stora armadan av segelbåtar som varje år lämnar Las Palmas ger sig av nu på Söndag. Efter det kommer det att finnas gott om plats där, så vi siktar på att klarera in där.

Vi kommer att gå härifrån på Lördag f.m. för att komma fram lagom till att ARC-båtarna gett sig av någon gång under måndagen. (ARC = Atlantic Rally for Cruisers).

Här tar vi oss en kall öl när andan faller på. Billigt är det EUR 2.60 för 2 st. 33 centilitare. Väldigt gott är det när solen steker.

Marinabaren.

Här ligger vi längst ut på den inre pontonbryggan. Innanför oss ligger en trevlig Holländare som vi säkert kommer att träffa senare på Kanarieöarna.

Inre pontonbryggan.

Nu är det inte så många båtar kvar här. Förutom oss finns här 2 andra svenskar. Fartyget som ligger vid piren går dagligen mellan Madeira och Porto Santo.

Yttre pontonbryggan och färjan till Madeira.

0