TRUD's logg

Idag var vi uppe och handlade i byn. Det skulle bli calamares och pomfritt till middag.

På eftermiddagen när vi laddar ugnen med de goda pomfritten läser Pia på påsen med calamares i att det står potatis eller något liknande på portugisiska. Jaha, det blir potatisringar och pomfritt till middag. Jaja det får väl duga. Vi har ju lite sallad också.

Hmm, väldigt vad det luktar fisk från ugnen.  Konstigt. När pomfritten är klara lägger vi upp den på faten.

Det visar sig att pomfritten i själva verket är bläckfiskstavar. Jaha, det får bli bläckfiskstavar och potatisringar till middag.

När vi sätter gaffeln i potatisringarna visar det sig att dessa i själva verket faktiskt är calamaris. Jaja, det får bli calamaris med bläckfiskstavar till middag. Vi har ju i alla fall sallad till.

0

Jag hade under gårdagen beställt olja och 2 nya oljefilter till vår inombordare här uppe i butiken i marinan. Jag hade ett filter med mig hemifrån som jag visste var av rätt sort. Butiken lånade ut en oljepump av vakuummodell som funkade väldigt bra och jag sög ut olja ur både backslag och vevhus.

När jag skall montera ett av de nylevererade filtren blir jag lite misstänksam. Det väger mycket mindre och ser inte likadant ut om man tittar in i det. Där finns ingen ventil som i det som jag hade med mig. Jag slår på nätet och det visar sig att de filtren jag fått här är till bensinmotorer. Överströmningsventil saknas nog också. Dessutom läser jag på nätet att gängan kan vara aningen större och det har hänt att filtret kanat av gängorna vilket får till följd att man omedelbart mister oljetrycket vilket resulterar i garanterat maskinhaveri.

Jag går bort till Ingvar på Hakuna Matata som varit maskiningenjör i handelsflottan. Han kan liksom jag konstatera att det inte är rätt filter.

Tur att man är lite skeptisk ibland. Den notan kunde gått på 70-100 tusen.

Jag monterar ”mitt” filter och returnerar de 2 nyinköpta till butiken. Vi får skaffa nya i Las Palmas.

0

Idag hade vi ett ärende till posten. Det var en väldigt lång kö när vi kom dit. När vi sitter där och väntar kommer det in en snubbe från SEUR som jag kom ihåg som den transportör som skulle leverera paketet som vi ännu väntade på. Han ställer sig och pratar med en av personalen på postkontoret och efter en stund ser han väldigt uppgiven ut. Han ligger nästan som utslagen på disken.

Jag har liksom på känn att paketet som han försöker att lämna ifrån sig kan vara just vårt efterlängtade paket. Jag går fram till honom och frågar om han pratar engelska. Ingen reaktion. Han stirrar med tom blick utan att möta min. Efter att jag frågat 3 ggr svarar han ”no”, uppenbarligen irriterad över att jag stör honom när han har så svårt att uträtta sitt ärende.

Jag säger då ”Poste restante pour moi”. Han skiner upp som en sol och fortare än kvickt langar han fram maskinen där jag skall kvittera mottagandet. Sedan susar han ut så att det virvlar i lokalen. Ingen legitimation där inte och franska begrep han tydligen i alla fall.

Nu har vi fått alla försändelser vi väntat på så nu väntar vi bara på att lämpligt väder skall ankomma också.

Till kvällen kommer Johanna och Hakuna Matata in till hamnen. Jag lyssnar på kanal 9 och hör konversationen mellan båtarna och hamnkaptenen. Han verkar inte vilja gå ut i mörkret utan svarar väldigt kort. T.ex. på frågan om det finns plats blir det ett kort ”Yes we have”. Inget mer. Jag börjar känna mig varm i kläderna som vikarierande hamnkapten så jag tar över och lotsar in dom till lediga platser.

Efter att de förtöjt går vi allihop upp till byn och äter middag på en restaurang som vi tidigare på dagen rekat.

0

När man kommer till ett nytt ställe tar det alltid lite tid att göra sig hemmastadd. Man skall hitta till matbutiken, bagaren, slaktaren o.s.v. Kanske vill man ha reda på var posten och grönsaksmarknaden är någonstans också. Det tar också ett tag innan man slipper springa upp till byn och konstatera att javisstja dom har ju lunchstängt nu. Då får man komma tillbaks lite senare.

Här i Sines ligger byn högt ovanför stranden/hamnen så det är god gymnastik att ta sig upp till de olika affärerna. En av dagarna bar skepparen 12 L dricksvatten till båten. Händerna tog lite stryk av det eftersom handtagen inte var så greppvänliga precis.

Vi har hållit på med att täta mantågsstöttornas fästen som i stort sett alla verkar att ha små läckage i skruvarna. Det är lite jobb med detta och vi klarar av att åtgärda 1 eller 2 per dag. Nu är 5 klara och det återstår 3 på babordssidan. Sådana där läckage är irriterande och det blir skönt när de är klara. Läckaget visar sig i grov sjö när sjöarna under längre tid går upp över däck. Annars märks ingenting.

Vi var inte helt nöjda med hur vår inverter/batteriladdare fungerade så vi beställde en ny Victron MultiPlus Compact från England som skulle levereras Poste Restante hit till Sines. Det visade sig att DHL som var transportör inte ville ha med posten att göra så paketet blev hängande i Lissabon. Efter telefonkontakt med dem kom vi överens om att de skulle leverera paketet till marinan här i stället. Detta visade sig fungera utmärkt. Jag kunde se på internet när paketet var levererat och vem som hade kvitterat det. Vi skulle upp till hamnkaptenen för att skaffa 2 polletter till tvättmaskinerna och då säger han att han har ett paket till oss som kom nyss. Aha, då heter du Carlos varpå han svarar, ”Jo det stämmer”. Skönt, nu har vi bara ett paket till som skall anlända om 2 dagar. Sedan är vi fria att ge oss iväg, mot Porto Santo när det passar. Nu återstår bara att demontera den gamla och installera den nya.

Idag 7/10 fotade vi lite från byn här uppe.

Marinan där vi ligger.

Där borta, 470 nm bort ligger Porto Santo.

Castelo de Sines.

Castelo de Sines.

Smala gränder som så ofta här i Portugal.

0

Vi ser till att få våra goda frukostbullar som vi blivit bortskämda med innan vi ger oss av. Vinden var inte mycket att hänga upp i julgranen om man nu kan göra det. Det blir alltså motorgång från början till slut. Slutet innebär att vi går in till byn Sines. Vi har nu lärt oss att Sines uttalas som Sinesch. Alltså et sche-ljud på slutet.

Under motorgången tänkte vi kolla hur lågt nivån på dieselmätaren kunde gå innan motorn började hosta. När vi närmar oss hamnen visar bränslemätaren något mellan 2 och 5 %. Akter om oss är en stor tanker på väg att hinna upp oss. Det känns inte riktigt optimalt att hålla på med luftning av bränslesystemet och ligga och guppa i hamninloppet när man har en supertanker i hälarna. Nåväl, detta får vi undersöka vid ett annat tillfälle. M.a.o. vi fegar ur och fyller på från jeepdunken. Nu vet vi att 2-5% är ok i alla fall.

Vi kommer in vid pass halv 7 och vi hör någon som hojtar och visslar men vi kan inte få ögonen på någon person. Efter en stund visar sig en vänlig portugis/hamnkapten och vi blir anvisade en fin plats på en pontonbrygga som ligger rätt långt in i hamnen. Den här hamnen är ganska öppen för sydvästlig vind och det är precis vad som komma skall de närmaste dagarna. Annars är ju nordanvind det vanliga och då är den väl skyddad.

0

Här blev vi liggande ett bra tag. Vi gillade marinan och vi hade en del att se och en del jobb med båten.

27/9 tog vi tåget in till Lissabon för att kolla hur den här staden såg ut. De var ett evigt promenerande runt centrum.

Vi var uppe vid S. Jorge Castello. med anor från 100-talet efter Kristus. Vi vandrade omkring i de små gränderna och det märks att staden är gammal. Mycket renoveringsarbete pågår varhelst man befinner sig.

Lite bilder från Lissabon

Arco da Rua Augusta.

Praca do Comercio.

King José I staty.

King José I på sin häst.

Mur till S. Jorge Castelo.

Hus belägna innanför murarna.

Att få bilen ur väg(g)en.

Konstverk i smal och brant gränd.

Vi var också inne i en båttillbehörsaffär och skaffade en sprint till bomfästet som hade börjat äta av saxsprinten som håller den genomgående stora sprinten. Fästet hade visat sig såpas slitet att glappet gjorde att saxsprinten skjuvades av. Det fick bli en annan lösning med en genomgående sprint med skalle på ena sidan och bricka/saxpinne på andra. Problemet var bara att sprinten vi fick tag på var alldeles för lång så det blev till att borra nytt hål för saxsprinten och kapa den till rätt längd. Ingvar i Hakuna Matata var vänlig och lånade ut sin vinkelkap för ändamålet. Nu är bommen på plats och nu skall den sitta ordentligt.

0

Som vanligt. Just det, motor. Det verkar som att den portugisiska nordan är väldigt morgontrött. Den verkar inte vakna förrän framåt eftermiddagen. Samma sak idag. Vi får bränna diesel fram till kl 2 på eftermiddagen. Då kommer vinden och det blir bra fart fram till Oeiras.

Oeiras  är alternativ till det mer kända Cascais. Cascais är betydligt dyrare och längre från Lissabon. Vår marina är ganska nybyggd och väldigt prisvärd. Här finns en stor pool med hopptorn som man som gäst i hamnen disponerar ”gratis”. Man kan få skjuts till supermarket eller tåget. Enligt rykte utan kostnad. Här är det inga förbipasserande fiskare eller turistbåtar så man ligger stilla och lugnt.

0

Vi får frågan ibland vad vi gör hela dagarna. Det verkar inte vara något problem alls att fylla dom med alla möjliga saker som ska göras. Tar saker slut kan man ju göra ingenting, det tar en stund det med.

Vi går upp till en av gränderna för att köpa bröd på ett ställe som vi blivit rekommenderade av hamnkaptenen. Det skulle vara bageriet hade han sagt. När vi närmar oss ser vi en äldre herre kommande, gåendes med 2 brödpåsar med 5 frallor i varje. Vi tror att det är en kund men det visar sig vara affärsinnehavaren själv som precis skall öppna butiken. Klockan är drygt 8. När han satt nycklarna i låset och öppnat ägnar han sig åt diverse sysslor och säger inte ett pip till oss. Där står vi snällt och väntar utan att få någon reaktion när vi ställer några frågor. Efter en bra stund plockar han fram sin hörapparat ur en burk som han hade i butiken. Vi tolkar detta som att han har en väldigt tjatig kärring därhemma.

Nåväl, efter lite konversation som nu blivit möjlig då han kan höra vad vi säger så köper vi upp halva hans lager av bröd. Vi konstaterar snart att det nog inte var bageriet vi besökt. Det liknade mer en lanthandel i stan.

Då är det dags för en liten tävling igen. Denna gången kan alla vara med, stora som små. Det är lämpligt att man studerat serietidningar.

Frågan lyder således, Vem är det vi ser utanför fyren vid Peniche ?

Eftersom barn nu kan vara med blir det ingen vinst i form av Mackmyra. Det får räcka med äran.

Vem där ?

0

Portugisiska nordan ? Nä, Portugisisk stiltje.

Det blir motor. Vi kommer iväg halv 11 då det även idag kommer att bli en kort distans. Ca. 35 nm ner till Peniche. Eller Penriche som Pia säger för att komma ihåg namnet.

Hon kallar även Tobermory på Mull för Toblerone av samma anledning.

Sines får väl heta Sinus kan jag tro.

Nåväl, efter 3/4 av sträckan kommer vinden, och det med besked, så lite segling blev det i alla fall. Det är hamnbrisen som gör sig gällande. Vi kommer in och lägger oss jämsides med en stor vit fransk sak som har sett sina bättre dagar. Den var i sådant skick att man funderade på om knaparna satt som dom borde göra.

Faciliteterna var inget vidare. En toalett/kön och samtidigt dusch betyder väl att kapaciteten är lite väl i underkant. Annars var staden trevlig med små gränder.

0

Vi tänker gå till Nasare’ idag. Det är en förhållandevis kort bit dit, 36 nm. Därför kan vi ta det lugnt på morgonen, och det gör vi faktiskt. Vi släpper tamparna först kl. 10.

Idag blir det fin segling för omväxlings skull. Lagom akterlig vind och vi kan njuta av att det faktiskt är lite varmt också.

Vi kommer in lite för kl 18 och förtöjer på nocken på en av pontonbryggorna. Hamnen är väl inte någon höjdare. Det är söndag och någon hamnkapten går inte att få tag på. Internet saknas och affärer verkar det vara långt till. I hamnen rör också fiskarna upp sjö när de skall in och ut så det blir ett väldigt hoppande.

Vi träffar på en finne i en stor swanbåt och jag frågar om han pratar svenska. Han svarar att det var länge sedan han gjorde det. För 35 år sedan hade han jobbat i Sverige så han hade lite startsvårigheter men efter lite samtal flöt svenskan på riktigt fint. Han pratade betydligt bättre svenska än jag finska, men det kanske inte säger så mycket om hans språkkunskaper.

Lite senare kommer också Hakuna Matata II in i hamnen.

Här finns en s.k. skräpfisk i hamnarna som verkar käka på beväxningen på båten. Det låter som ett knäppande ljud när dom håller på. Ingen fiskar dessa. Antagligen för att de inte smakar så bra.

Fiskar som finns i varje hamn.

0