TRUD's logg

Vi lämnar strax efter kl 8. Ingen vind. Det blir motor. Suck.

Efter ett tag slänger vi ut paravanen och  vi lyckas få 5 spirr (makrillar). Dessa hamnar i kylen.

Vid 3-tiden kommer vi fram till Rosslare, en terminalhamn för färjor till England och Frankrike. Vi förtöjer utanför en fiskebåt för att slippa hålla ordning på tamparna när tidvattnet går upp och ner. Vi kollar också med hamnmyndigheten att fiskaren inte skall ut under natten och det skall vara ok.

Efter hand börjar svallet att gå in i hamnen som är öppen mot nord och vi ligger och studsar oroväckande. Det känns inte bra trots att vi har alla fendrar utlagda mellan vår båt och fiskebåten. Vi konstaterar att vi inte kommer att få en blund om vi ligger kvar här. Alltså ger vi oss av vid 20:30 efter att ha ätit och tidvattnet är på väg att vända till vår fördel.

Det blir mörkernavigering till nästa planerade hamn Dunmore East. Vi kommer fram lite efter 3 på natten och fångar en ”Visitors Moring” (Boj). Skönt. Här kan vi sova ut. Det blir 5 timmars sömn.

Åbäke.

När vi vaknar tycker vi det är konstigt att Trud hoppar emellanåt och det låter konstigt. Det piper. Jo, det är tenderbåtar till ett kryssningsfartyg som susar fram och tillbaks mellan fartyget och hamnen och rör upp vattnet.

0

Vi hade tänkt gå härifrån kl 09:00 och hade blivit lovade att det skulle finnas folk på marinan då så att vi kunde lämna tillbaks passerkortet och få igen depositionen, EUR 20. Men se där var icke någon representant för marinan men i vestibulen satt där en medlem som visste telefonnumret till de ansvariga och han hjälper till och ringer. Efter lite snack dem sinsemellan langar han upp pengarna och jag lämnar över kortet. Så var vi redo att släppa tamparna.

Lite vemodigt var det att lämna Jonas. Nu vet vi inte när vi kommer att ses IRL igen. Det är ju i alla fall tur att Skype finns.

Vi ropar upp hamnkontrollen och får besked om att det är ok att gå ut. När vi kommit ut står det en fin västlig bris och vi kan segla. Hurra, det var länge sedan. Men lyckan blir kortvarig. Snart dör vinden och för att hinna fram innan tidvattnet vänder får det bli motor igen. Suck.

På eftermiddagen kommer vi fram till Arklow. En fin marina med pontonförtöjningar.

Vi tar en promenad tänker vi men det verkar som vi är inlåsta. Vi återvänder till båten. Vi tycker detta är lite märkligt. Är vi farliga på något sätt och skall byborna skyddas från seglare. Vi diskuterar detta och kommer fram till att så kan det ju knappast vara. Skepparen går och kollar en gång till och hittar en knapp för att låsa upp grinden. Men, om vi går ut kommer vi ju inte in i stället. Man måste ha en kod och den har vi inte så vi glömmer detta med att besöka byn. Vi sätter oss i sittbrunnen och njuter av solen, en drink och en bok.

Vi befinner oss inte så länge i detta underbara tillstånd för snart kommer det in en stor, hög 42-fotare med 2 personer ombord. De lägger sig vid sidan om oss och nu är friden all. Det skall duschas och värre tryckvattenpump till att låta har vi aldrig varit med om. Den låter som en mistlur med ett återkommande bröl var 3:dje sekund. Efter en bra stund har dom tydligen blivit rena men också frusna. På med dieselvärmaren som brölar den med men nu mer kontinuerligt. Knappast så mycket trevligare. Varför måste allting föra ett sådant oväsen ?

0

Vi tar spårvagnen in till centrum och äter lunch tillsammans med Jonas. Riktig Irländsk ”hemlagad” mat. Efter denna åker vi allihop till hamnen via matvaruaffären och inhandlar kvällsmåltidens ingredienser. Det blir en öl på marinans pub. Efter middagen följer vi Jonas till spårvägshållplatsen.

0

Idag efter lunch tar vi spårvagnen in till centrum i stället för att promenera. Jo dom har faktiskt spårvagnar här, precis som i Göteborg. När vi skall betala har vi problem med att använda betalkortet. Man betalar biljetten i en terminal och skärmen har kryssat över alla betal/kreditkort. Chauffören ser att vi är lite frustrerade och kommer fram och kollar hur det går för oss. Det visar sig att man kan inte betala med kort om beloppet är mindre än EUR 5. Våra biljetter kostar EUR 4.40 så vi får använda kontanter i stället.

Vikingamuseet är väldigt intressant och väl värt ett besök. Under ca 100 år var Dublin vikingarnas största samhälle.

En icke så trovärdig viking. Rutig skjorta ?

En mer trovärdig dito. Rejält skägg.

Pia har varit olydig.

0

Vi sover ut efter förra nattens strapatser. Det blir lite korsord till frukost vilket ju alltid är trevligt.

Vi försöker också bekanta oss med rutinerna i den nya hamnen. Det är lite skumt att slänga sopor hur konstigt det än kan låta. Vi springer runt alla byggnader med soppåsen i handen. Konstigt, man borde väl hitta en container att slänga påsen i och till slut när vi gått runt ett helt varv ser vi att måsarna har kalasat på en påse som lämnats utanför sopbingen. Anledningen till att den lämnats just där torde vara att sopbingen var inlåst. Inte så smart kan man tycka. Vi traskar in med soppåsen på marinans bar och meddelar hamnkaptenen/bartendern att vi behöver bli av med lite sopor. Hans reaktion blir ”Yes, it’s a mess” varpå han tar på sig gummihandskar, tar vår skräppåse och går ut för att städa upp efter måsarna och slänga vår påse. Måste säga att det känns lite konstigt att behöva lämna soporna i baren. Men sådana är rutinerna tydligen här.

Vi tvättar lite kläder på marinans tvättmaskin. Lite dyrt kan man tycka. EUR 5 för tvätt och lika mycket för torktumlaren. Alltså nästan 100 spänn för att få en maskin tvätt och få den torr. I Skottland kostade motsvarande £3. 2-3 gånger dyrare här alltså.

Vi hade kopplat ström i ett uttag på bryggan. Allt funkade fint tills på morgonen när vi glömde slå av värmefläkten då vi satte på värmeplattan. Då försvann landströmmen. Skepparen kollar om automatsäkringen i elstolpen i land har löst ut men så är det inte. Han springer omkring och kollar flera uttag. I en del finns det ström i andra inte. Nåväl det får bero. Senare påpekar vi i baren att vi saknar ström. Vi får då reda på att det kostar EUR 4 om man vill ha ström. Det vill vi inte ha för det priset så skepparen riggar upp den extra solpanelen och vi får laddning på batterierna.

Till kvällen kommer vår son med flyg från Sverige. Vi går en lååång promenad in till centrum och lyckas till slut hitta hans hotell där vi ser varandra vid hotellets reception. På vägen dit går vi förbi en lite speciell bro.

Bron som föreställer en harpa.

Det är gott att få svinga en bägare med sin son. Vi dricker naturligtvis Guiness. Guiness bryggs här i Dublin. Notera harpan på glasen som är loggan för ölet och faktiskt också är Irlands stadsvapen. Nu förstår ni kopplingen till bron ovan.

Vi svingar våra bägare.

0

Vi kommer iväg kl 9, 2 timmar innan tidvattnet vänder till vår fördel. Här borta är det mycket som skall stämma. Tidvatten, vindriktning och vindhastighet. Det skall också gärna vara dagtid när man seglar men det får man ofta ge avkall på.

Det blir fin segling med gennaker förbi Mull of Kintyre. Men, efter det dör vinden totalt och vi får använda motorn. Det blir totalt 24 timmar motor för att komma hela vägen till Dublin på Irland.

Pia och jag lyckas sova vardera ca 2 timmar under dygnets mörka timmar. Väldigt skönt med autopilot och vår nya tygvägg vid sprayhooden. Det var kallt nog ändå på småtimmarna.

Vi kommer fram vid 15-tiden och blir inlotsade av hamnkontrollen via VHF-radion. Vi förtöjer vi pontonbryggan i Poolbag Marina som ligger en halv timmes promenad till centrum. Detta är vårt första besök på Irland över huvud taget.

Hamnen är väldigt industrialiserad, kanske t.o.m mer än Göteborg. Charmig är väl det sista man skulle kalla den. Hade det inte varit för besök av vår son hade vi nog valt något annat.

0

Idag håller vi på att reda ut om vi kan gå söderut i morgon. Det verkar som att vindarna skall avta och vrida mot väst så vi kanske går i morgon förmiddag med siktet inställt på Bangor på Nordirlands ostkust nära Belfast.

Sedan ser det ut som det blir sydligt igen tyvärr. Är det inte för hårt kanske vi kryssar oss söderut under 6 timmarspass när tidvattnet är med oss. Vi kommer ju att ha vind mot ström i det läget och blåser det mycket blir det väldigt otrevlig sjö så det avstår vi från.

0

Vi har legat kvar här för att vänta på bra vindar. I dag åker vi bussen till Bowmore som ligger mitt på Islay. Här finns ju destilleriet med samma namn och vi hade tänkt gå en tour kl. 11 men den verkar vara inställd så vi köper några små provflaskor av olika årgångar. I stället för whiskyprovning blir det kaffeprovning på ett fik eller snarare bokhandel med fik på andra våningen. Vi hittar en bok om sextantens historia och den blir inköpt. Då det inte var någon visning kl 11 tar vi en tidigare buss tillbaks till hamnen.

Distilleriet i Bowmore.

Fika i bokhandeln.

0

I morse gick vi 2 timmar före det att tidvattnet vände så det blev lite motigt ner genom Karerra Sound. När vi kommit ner till Corryvreckan hade vi tidvattnet med oss och precis som för 4 år sedan blev det åka av. Den högsta siffran vi såg för fart över grund var 12 knop. Vi gick alltså inte genom CV utan bara förbi men det var så strömt att vi gick helt på tvären för att hålla oss till den utlagda rutten. Detta berodde på att vattnet forsade in genom sundet mellan Jura och Scarba. (Corryvreckan). Skönt att det inte var ström åt andra hållet för då hade det funnits riska att man hade sugits ut i sundet.

Gryning i Oban strax innan vi går.

Frukost under gång.

11.5 knop över grund.

Vinden var SV så förutom segel fuskade vi med motor också för att kunna avverka de 65 Nm ner till Port Ellen innan tidvattnet börjar sätt emot ordentligt nere vid Islay’s sydspets. Vinden har ökat till 12-13 m/s när vi kommer in i hamnen.

Det finns gott om plats och det verkar inte varit några andra båtar som kommit norrifrån. Det har ju varit betydligt lättare att gå norröver och vi har mött ett antal båtar så dessa har nog legat här.

0

På morgonen åkte vi in till Oban och tog en promenad upp till borgen Mc’Caigs Tower. Det var en redig backe att övervinna och bra för flåset. Sedan gick vi bort till Tesco och inhandlade lite matvaror. Vi tänker gå tidigt i morgon för att ta oss ner till Port Ellen på Skye. Vi är lite jagade känns det som. Det är 2 saker som gör att det känns så. Vår son kommer till Dublin om en vecka och vi skall träffa honom där. Sedan har vi detta med Biscaya. Vi vill försöka vara nere i Cork runt den 15/8 för att ligga där och vänta på ett bra väderfönster för att ta oss direkt ner till Bayona, Spanien. Det bör ta ca 6 dygn med de rätta vindarna. Vi går alltså inte till La Coruna som annars det vanliga.

Nedan lite bilder på borgen och det fina vädret vi har här.

Lågvatten. Borgen uppe till vänster.

Borgen.

Pia under rabarberparaplyer.

Borgen inifrån.

Fint väder fast det fäller visst ut ”lite”.

0