Vi gör ingenting. Vi var i alla fall uppe på restaurangen/puben och fick oss en öl. Jovisst ja, jag lyckades också installera skrivaren så nu kan vi skriva ut väderrapporter.
Vi vaknar kl 6 och skruvar dit vattennivågivaren så länge. Den får vi åtgärda när vi kommer till Oban dit vi siktar idag. Pia fixar frukost när vi gett oss iväg ner genom Sound of Mull. Det är lite vind så det får bli motor. Vi har enligt planen medström med någon knop. När vi har en kvart kvar till hamnen ropar vi upp hamnkaptenskan och frågar om vi kan få en ”berth” för natten. Jodå det går fint och vi blir dirigerade till brygga C.
Vi lägger oss längst ut på brygga C. Klockan är nu 11 och skepparen stegar upp till receptionen och betalar hamnavgiften £23.
Vi ligger egentligen inte i själva Oban utan på ön Karerra mitt emot staden där Oban marina finns. För att komma in till staden finns det båtskyttlar som går varje timma. Ligger man i hamnen ingår gratis transport med dessa. Vi var ju här 2011 när vi var med i Malts Cruise så vi kan rutinerna.
Så nu kan vi ta itu med vår lilla vakenhållare (givaren). Efter lite fundering kommer vi fram till att vi kan lägga 3 tunna linor runt flottören. Det borde få tyst på den lilla rackaren.
Så här såg det ut efter att vi modifierat givaren. Kanske skall jag skicka in detta som tips till WEMA som är producenten av givaren.
Förbättrad WEMA-givare.
TRUD i Oban.
Nu passar vi på att göra ordentligt med distans. Vi går kl 06:30 och besättningen i en av de engelska båtarna är uppe och fotograferar hej vilt när vi passerar honom. Undra vad som var så intressant med oss ? Kanske har det aldrig varit någon svensk båt i denna hamn. Det blir fullt ställ (alla segel satta) och spirad genua mest hela vägen. Vi har medström från kl 7 och 6 timmar framåt. När vi kommer ner till Canna har vi ordentligt med motström och här grundar det upp till ca 25 meter. Vi länsar ju och har då vinden med oss och strömmen emot. Sjön blir ju då naturligtvis lite orolig (hög) men det är egentligen inga problem och emellanåt visar loggen 11 knop när vi rutschar nedför vågorna. Gör man så bra fart spelar det ganska liten roll att man har motström så vi står på. Annars hade vi fundering på att vila på ankaret inne i viken på Canna medans strömmen var emot.
Sista biten fram till Tobermory (1 timma) blir för motor då vinden dör. Vi hade tänkt att ankra där men det ligger en massa bojar för besökare i vägen så vi tar helt frankt en sådan i stället. Klockan är nu lite efter 23 och vi har varit igång nästan 17 timmar och gjort över 85 Nm.
Tanken är att vi skall sova här medans tidvattnet är emot och gå kl 6 igen. Vi kryper till kojs men vad är detta ? Det låter något plingigt akterut. Vi far runt och öppnar och stänger skåp och sittbrunsbänkar. Det lyssnas och örat läggs i varje utrymme. Konstigt, det är jättesvårt att reda ut var detta ljud kommer ifrån. Vi ger oss dock inte och till slut tycker skepparen att det låter som det kommer inifrån vattentanken. Hmmm, Pia tycker det låter som att någonting har lossnat. Vi har en genomskinlig lucka på tanken och genom att lysa ner i den ser man att flottören till givaren guppar mot stången och ljudet fortplantas ut i plåten. Hur kan man konstruera en sådan vakenhållare. Vi kommer aldrig att kunna somna med en sådan tingest till oljudsskapare. Fram med verktygslådan och skruva loss givarkabeln för att kunna skruva ut givaren. När vi får ut den ser vi att det är ett alldeles för stort glapp mellan flottör och stång. Vi låter givaren vara urskruvad under natten och somnar därmed sött, eller inte.
När vi är på väg att somna börjar det bånka i bordläggningen. Det är bojen som studsar mot bordläggningen vid Pias ena öra. Förbannat. Pia tar sig ut och tämjer TRUD så hon snällt kommer runt bojen och hamnar i lä om den. Vad det skall vara svårt att få lite lugn och ro när man är så trött.
Vi fortsätter att tugga söderut nu när vindarna är förliga. 55 Nm idag. Vi går söder om Shiant Islands då det kan vara farliga ”overfalls” på insidan. Hamnen blir North Harbour på Scalpay. Vi är nu på Yttre Hebriderna och har ett fint läge att ta oss runt Skye. Där finns det berömda destilleriet Talisker som producerar öns enda Whiskey.
I hamnen ligger 2 andra båtar, båda engelsmän. Under natten blåser det ordentligt och vår kamin är missnöjd med det undertryck som bildas i ruffen vilket gör att den protesterar emellanåt genom att puffa ut rök. Det blir så p.g.a. att doradeventilerna är riktade akterut och suger ut luften ur båten.
I fortsättningen kommer vi att rikta om ventilerna när vi ligger för ankar.
Vi seglar ner till en ny ankarplats, Loch Roe. Det blir en ganska kort sträcka, 23 Nm bara.Samma sak här snirkligt är det men väldigt skyddat och vi sover som stockar.
Efter att ha legat här i Stromness en hel vecka nu så har det äntligen öppnats en god möjlighet att ta sig västerut. Ostliga vindar på upp till 12-13 meter gör att vi går upp kl. 5 och åker med tidvattnet ut genom Hoy Sound. Vi hade tidigare tånkt gå till Loch Eriboll men vinden är god och om vi skulle gå dit blir det jobbigt att ta sig runt Cap Wrath (nordvästra udden på Mainland Skottland) då man bör hålla sig 3-5 Nm utanför udden när man rundar den, dessutom skall vinden nordra, så vi står på och går vidare ner till en Loch som heter Loch Laxford. Det är lite snirkligt att ta sig in men väl inne ligger man väldigt skyddat. Idag har vi gjort närmare 80 dist.
På kvällen var vi med om ett upptåg med vikingar. Varje år ordnas det här i Stromness en ceremoni där ett gäng klär ut sig till vikingar och marscherar längs huvudgatan tillsammans med 400 fackelbärare. Hemma får man väl inte längre ens ha stearinljus i luciankronan.
Vikingaskepp.
Fackeltåg.
Fackeltåg.
Fackeltåg i de smala gränderna.
Här eldar man upp och sjösätter vikingaskeppet.
För ett par dagar sedan kom det in en Schweizare som vi legat tillsammans med på Fair Isles. Han var förtöjd långsides sjöräddningskryssaren som tog in honom till hamnen. Rattstyrningen hade hängt sig så att båten inte gick att styra.
Vi är flera besättningar som är uppe i sittbrunnen och kollar när dom lämnas av vid pontonbryggan. Till grannbåten visar jag vår rorkult och säger ”Keep it simple” varpå han visar upp sin rorkult och vi är väldigt överens om att rattstyrning utgör en risk med sin kvadrant, linhjul och wire.
Idag vaknar vi till en dag med strålande solsken. För att det hända något har vi planerat att ta bussen till Kirkwall. Den största orten här på Orkney. Vi ser lite av landskapet och när vi komme fram besöker vi radiomuseet. Där inne har dom allt från gnistsändare till transistorapparater. Vi tar en fika på ett ställe inne vid gågatan. Kirkwall tyckte vi annars inte var något speciellt så vi åker tillbaks efter ett par timmar.
När vi kommer tillbaks har det kommit in ett antal båtar. De har kommit med den västliga vinden från västra Skottland. Däribland 3 svenska båtar, så nu är vi inte längre ensamma från Sverige.
Vi har kollat vädret framöver och det ser inte så bra ut. Västvindar flera dagar och vi är som tidigare sagts trötta på att ha vinden i näsan så vi blir kvar tills vi får förligare vindar. Fredag skulle kanske ge oss en NV. Söndag svaga ostliga och måndag-tisdag lite bättre NO. det betyder kanske att vi kommer att ha legat här mer än en vecka och väntat på bra vindar.
Idag hände ingenting. Nja, vi gick en 2 timmars promenad fram och tillbaks här i Stromness. Annars var det väldigt slött. Undra om man kommit in i långseglarlunket?
